Jag har stått still i en vecka. Hej platå.
Jag tjuvväger mig fortfarande varje dag och nu har jag ståt still torsdag-torsdag. Jag vet att kroppen behöver platåer ibland och det är ju så kort tid. Men jag får lite panik av det. Jag hinner tänka tanken att jag aaaaldrig kommer gå ner i vikt.
Så det är ju helt enkelt bara att stå ut och sköta mig som vanligt. Det vänder.
Men ändå. Jävla platå!
Jag vet hur nojig man blir av platå eller som förra veckan då det var ett plus! Huvudet bara skriker neeeeeej! Man tror att allt är förstört och att man inget mer kommer att gå ner..
SvaraRaderaMen du ska se att det släpper och du tappar kanske lite extra då. :)
Jag håller alla tummar för det. Undra om man kommer viktnoja för alltid. För när målvikten är nådd så är det ju rädslan för att gå upp igen. Hemska tanke!
RaderaJag tror att viktnojan sitter väldigt djupt inrotat hos oss. Så jag tror att den ev. kommer att finnas kvar jämt, eller ta många många år att träna bort! Trots att jag redan varit opererad i strax över ett år så nojar jag fortfarande lika mycket som i början, om nästan inte lite mer nu! :P
Radera