onsdag 22 oktober 2014

Kan vara det godaste. Någonsin.

1,5 dl naturell kvarg från Lindahls
0,5 dl frysta blåbär
0,5 msk steviasötning

Blanda massor, låt står i rumstemperatur typ 15 minuter. Ät!

Smakar blåbärsglass.

103 kcal
18 g protein
0.7 g fett

Min nya last. Till frukost och mellanmål.

Ska prova att variera lite med björnbär! :)

lördag 11 oktober 2014

Det här med alla tabletter och kroppsnoja

Jag äter
Morgon:
1 Apoteket kvinna multivitamin
1 B 12
1 Folsyra

Kväll
1 Kalcium/d3
1 Magnesium
1 D  vitamin

Totalt 6 tabletter om dagen. Noga är jag också.

Då måste ju värderna vara bra på ettårs!

Folsyra tar jag extra för framtida graviditet och magnesium och d vitamin för att jag låg lågt i våras. Tidigare tog jag också järn. Men med hb på 140 och järndepåer som nästan svämmar över så behöver jag inte det längre.

Slänger med en liten bild. Jag är usel på att blogga numera. Kanske för att jag inte har ett behov av att identifiera mig med min operation?  Jag är visserligen gbp opad och evigt tacksam region skåne och kirurgen som förändrat mitt liv. Gett mig en till chans! Jag börjar känna mig normal. Och fin. Det är en bit kvar men ibland ser jag mig själv i ett skyltfönster eller spegel och tänker att jag nog ser ganska normal ut nu. Som fetma grad 3 och 130 kilo tung gör man ju alltid det. 

Nu smälter jag liksom in.

Naken framför spegeln så ser jag min degiga mage, men herregud min fina tigerrandiga mage har burit min son, han har växt och frodas i 38 veckor där inne och 4.1 kilo tung och 53 cm lång så kan man onekligen säga att min kropp gjorde ett fantastiskt jobb.

Jag ser också mina bröst.  Tjockisbröst är visseligen ingen höjdare, det är inte extjockisbröst heller. Nu är jag ganska förskonad ändå. De har anpassat sig okej. Men jag skulle aldrig sätta en kniv i dom! De har ju producerat världens bästa mat åt min son! I ett år! Inte en mjölkstockning och inte ett sår. Och jag skulle tacka genom att skära i dom? Otacksamt! :)

Visst är kroppen ärrad men det gör mig inget. Och det hänger kanske ihop med att jag genomgick resan strax efter att jag fick barn och då går ju kroppen igenom så mycket ändå! och man får en annan syn på kroppen,  jag älskar min kropp dör vad den har gjort och gör inte för hur den ser ut. Sen förstår jag att jag också har kommit lindrigt undan! Men jag väljer också att se det som ett okej pris att betala för hur jag misshandlat min kropp under så många år!

Än är jag inte redo att visa ansiktet. Det kommer runt ettårsdagen!